Kinabatangan river

Ett par timmars bilfärd från Sepilok (Jungle Resort) ligger Kinabatangan-floden. Därifrån kan man göra en mängd olika turer ute i regnskogen.

Jag valde att göra en längs floden med en övernattning vid floden. Klockan 12.30 efter en smarrig lunch på Banana-café, Sepilok Jungle resorts "restaurang", så bar det av mot floden. Med mig hade jag förutom guiderna, två stycken par från Danmark och Tyskland. Jag var dock den enda med övernattning. 

Man kan ju även göra flerdagsturer och då kommer man lite längre in i regnskogen, men en dag kändes bra att börja med, stadsråtta som man är :)

Vi kom fram till Bilit Advernture Lodge klockan 15.00 , där vi bli varmt välkomnade och den rara personalen.  Först blev det lite te och kort briefing. Dock fick vi sitta och vänta nästan en timme innan själva båtturen började, vilket alla fall fick oss skandinaver att få myror i byxorna Speciellt som den lokala personalen mycket avslappnat satt och fikade i det oändliga. Men det fanns en anledning till det. Det är först senare på eftermiddagen som djuren börjar röra sig mot floden, vissa av dem för att sova i träden precis vid flodkanten.

Men så gav vi oss iväg alla fall, lite spända och förväntansfulla! Det första vi fick se, vilket är ganska ovanligt var en krokodil! Denna var väl en 2-3 meter lång och då är den faktiskt ganska stark! Vår guide sa att han var vegetarian och började sedan fnittra hysteriskt åt sitt skämt. Faktiskt så äter de både apor och fiskar.... Cool start alla fall.

flodens kung?

Kinabatangan är Borneos längsta flod med sina 565 km. Vi nöjde oss dock denna afton med en kortare sträcka.

Det finns ett oerhört rikt artliv ute den borneanska regnskogen och några av de djur man kan hoppas på att få se förutom krokodiler är orangutanger, makaker, näsapor, ibland elefanter och fåglar med alla naturens olika färger.

näsapor eller probosci

En av de första aporna vi såg vad näsaporna (se bild ovan) eller proboscis som de heter på engelska. Jag vet inte vad ni tycker att dessa näsor ser ut som men tydligen ska de locka till sig damerna, ju större desto bättre..... Hannen (som är den som har den "intressanta" näsan) i denna grupp har det tydligen riktigt bra om han är alfahanne. För det finns bara en hanne per grupp och en mängd honor. De hanar som inte lyckas attrahera damerna får ansluta sig till en "ungkarls"-grupp och växa in i rollen som ledarhanne lite senare i livet.

Vi såg en mängd makaker, både långsvansade och kortsvansade. De är faktiskt bland de roligaste aporna jag har sett. De umgås i stora flockar, ofta uppåt 40 individer i varje grupp. I denna grupp finns flera familjer, varje familj med en dominant hanne (såklart.........), dock bara en alfahanne och han är oftast en stor rackare.

Djurvärden är verkligen genomsyrad av hierarki och bossiga karlar ;) Men som vår guide sa, "in nature woman is king because she decide which male to be alfa male" och sen skrattade han lika glatt som tidigare.

Dessa makaker träffade vi på strax innan deras läggdags. Då hittar man sig ett träd där hela gruppen eller familjen sover i. Gärna högt upp för att rovdjur inte ska får tag på dem när se sover och äta upp dem! Just de här aporna höll på att plocka med varandras pälsar, tydligen ett sätt att mysa med varandra och "skapa relationer" som guiden sa. Det såg väldigt gulligt ut alla fall.

Ibland brukar aporna faktiskt "posa" lite. Denna apa var ju bara för söt

Förutom alla dessa söta apor såg vi även en massa coola fåglor, om än jag tycker aporna är roligast att se, de är så lika oss och vi dem - vissa mer än andra....... Efter två timmar ute på floden var det dags för oss att dra oss tillbaka till stugan. För mig var det dags lägga in mina grejer i rummet, ta en dusch innan middag. Det var ett förvånansvärt fräscht rum faktiskt.

vacker solnedgång från floden

 Efter middagen var det dags för nattvandring i regnskogen. Täckt med flera liter myggsprej, heltäckande kläder och s.k. igel-strumpor (för att slippa få iglar på sig och höga stövlar så bar det iväg. Jag var den enda gästen tillsammans med en ny guide som pratade väldigt lite engelska. Regnskog innebär ju att det regnar ibland och det hade det gjort. Det var sååå lerigt så jag fastnade konstant med mina stövlar i leran. Jag var nästan rädd att guiden skulle hinna ifrån mig. Vad gör man då ute i becksvarta djungeln, fast i leran och inte hittar hem. Kunde inte låta bli att le åt mig själv, såg förmodligen ganska kul ut.

Vi såg inte så många djur men dock några stycken: spindlar, fåglar och skorpioner. Men ljudet ute i regnskogen på natten är något magnifikt, fåglar, cikador, syrsor. Det är riktigt högljutt ute i djungel mitt i natten, väldigt häftigt att vara med!

Två dagar totalt sett ute på regnskogsäventyr blev det för mig. Imorgon bör det av mot sydöstra delen av Borneo för lite dykning!

//Sofia

Apor, apor, apor

Imorse tog jag ett tiiiidigt flyg från Kuta Kinabalu till Sandakan, där jag landade redan klockan 7.40... Varför till Sandakan då? Jo, det är den närmaste flygplatsen till Sepilok där man ser orangutanger.

Jag bor på Sepilok Jungle Resort som ligger cirka 5 minuter från Orang Utan (som det heter egentligen) Rehabilitation center. Dessa tar han dom orangutanger som blivit skadade både i fångenskap och i frihet. Det kostar 40 MYR, ca 90 kronor och då  får man titta på matningen av dessa små raringar kl 10.00 och 15.00.

Jag hade inga jätteförväntningar mer än att jag skulle få se någon söt orangutang eftersom som jag hört att det oftast var mycket turister med vassa armbågar och svårt att få en skymt att orangutangerna.

på väg mot orangutangerna

Klockan 10.00 kom en av skötarna fram med en hink med mat: frukt och grönsaker, men ingen orangutang i sikte. Ja, ja tänkte jag, man kanske få se en på eftermiddagsvisningen då? Men sen efter 20 minuter, ja de kan väl inte klockan kanske, då kom dom! Svingandes fram genom luften med hjälp av lianer och träd.

De är så söta! Deras vackra päls är färgstarkt orange och är häpnadsväckande lika oss människor med ansikten som har nästan mänskliga drag.

Här kom den första orangutangen som kollade läget

Det här var en hona med sin lilla unge, som var riktigt nyfiken och kollade in oss hela tiden.

 Väl på plats så glufsade aporna glatt i sig maten. Honan som hade med sig sin lilla unge hade den hela tiden hängande på sig. Ibland tittade den nyfiket på oss turister som under tystnad knäppte vad som måste varit en miljon bilder. Jag måste dock säga att det faktiskt inte var så mycket turister där . Så man hade gott om plats att titta och ta bilder.

har man långa starka armar och ben kan man med lätthet gå upp och ner

På eftermiddagsmatningen så var en hel makak-familj på plats som hade en väldig massa grejer för sig. Förutom att de åt resterna från förmiddagen, markerade revir mot andra apor så tyckte en av hannarna att passa på att para sig var ett effektivt sätt att använda tiden på. Det såg så kul ut. Tre "juck" (om ni ursäktar språket) på honan och sen iväg. Detta fortsatte några gånger. En gång kollade han även att han hamnat rätt och såg fundersam ut, han var nog lite junior.......

Såhär hängde honan ett tag och pejlade in läget

På eftermiddagsmatningen kom det något färre orangutanger. Men det gjorde inte så mycket då hela makak-familjen och deras vänner hade uppvisning. I slutet av matningen kom även den stora makakhannen, riktigt stor. Han skrämde slag på alla, inklusive den enda lilla orangutangen som var där. Efter att aggressivt revirmarkerande läte fick han maten för sig själv. Även han försökte "bidra" till fler makak-ungar.

en makak och 2 orangutanger som delar på maten

Ja, det var ett intressant skådespel man fick se idag, helt fantastiskt. I naturen råder tydliga hierarkier. Jag kan verkligen rekommendera detta för andra. Speciellt som kostnaderna till stor del går till skadade orangutanger samt att få ut dessa i naturen igen.

Ikväll blir det en liten tur ute i regnskogen - en kortis!

//Sofia

Framme i Borneo - äntligen :)

Efter en lååååång flygdag, tidigt morgonflyg från Bohol och ett kvällsflyg från Manila till Kota Kinabalu så är man då äntligen framme! Många jag har träffat under resan har sagt att jag verkligen kommer att gilla Borneo/Malaysia och jag har en bra känsla. Jag tycker att när man precis kommit till ett ställe kan man känna atmosfären och få en viss uppfattning. Det låter lite flummigt, men det stämmer ofta! Hittills har jag en bra känsla :)

Just nu är jag på hotellet, en helt ok hotell lite utanför stadskärnan. Men inte längre ifrån än att det går att ta en bus in till staden. Så imorgon ska jag a) skaffa mig kontantkort till telefonen b) prata med turistinformation eller liknande och kolla upp om Sepilok är bästa stället att åka till för regnskog/orangutanger c) kolla in staden.

Jag blir bara här i två nätter sedan drar jag vidare mot orangutangerna :) skoj!!

Om det är någon som har tips angående Sepilok tas det tacksamt emot!

//Sofia

Sista dagen i Filippinerna

Idag är det sista dagen (heldagen alla fall, imorgon blir resdag) i Filippinerna! Dagen har spenderats på beachen - Alona Beach, delvis i vattnet och delvis med näsan i en bok. Dagens mission var att hitta ett ställe där man kunde byta utlästa böcker för en ny, check! Det blev en Jeffrey Archer, en lagom intellektuellt ansträngande bok :)

Filippinerna har varit roligt, spännande, bitvis lite ansträngande och jag har verkligen träffat otroligt mycket trevligt folk. Mindre "charterturister här än i Thailand, allt spännande.

Imorgon åker jag från Tagbiliran, Bohol, via Manila till Kota Kinabalu, Borneo!!! Det ska blir så kul. Först blir det lite regnskog och  orangutanger i Sepilok och sen lite dykning och ännu mer sol :) Jag längtar INTE hem till kalla Sverige och har dessvärre vant mig vid detta underbara klimat.

//Sofia

Siquijor - ett ställe för vila....

Siquijor är en liten ö mellan Negros och Bohol , som jag varit på tidigare. Eftersom jag har några dagar kvar så tänkte jag att jag skulle se en till av Filippinernas alla öar innan jag åker mot Borneo och Kota Kinabalu på onsdag!

Ön är tydligen känd för healars och häxkraft. Jag har dock inte sett något sådant..... vad jag vet alla fall....

Min tanke var att hitta en strand och bara softa på någon dag. När man reser länge är det bra att varva dagar med mycket aktivitet med rena "slappa-dagar". Inte så att man blir direkt utsliten av att resa och konstant få förmånen att vara i ett underbart varmt klimat, men det är ju bra att vila lite också ;)

några småungar som fiskade, medan jag solade

Jag har verkligen inte gjort så mycket idag förutom att sola, slappa, sträckläsa en bok, bada och strosa på stranden. Sista delen av dagen spenderade jag i hängmattan från vilken jag såg en underskön solnedgång.

Detta måste nog ha varit det mest ansträngande jag gjort idag...... stått upp

Hängmattan som var min solstol på eftermiddagen som hotellet mycket lägligt satt upp mellan några stolpar

bra bok, bra musik och varmt utan att det är fööör varmt, då är livet gött i en hängmatta

skönt att sova lite......

solnedgången och ebb som visar hur otroligt långgrunt det är här

 

 

 

Livet behöver inte alltid vara så komplicerat! Imorgon bär det av mot Bohol/Tagbilaran. Jag tar mitt flyg därifrån på onsdag så jag tillbringar sista dagarna där!

//Sofia

Filippinerna......

Filippinerna är ett land som verkligen växer på en, när man har varit här ett tag. Och det är ett spännande land att resa i. Här finns oerhört vacker natur - både turkost vatten, vita sandstränder och många fantastiska nationalparker med grönskande skogar, vattenfall och höga berg.  

Det är inte heller så utvecklat turistland på sina ställen vilket kräver lite mer av dig som resenär, men det är ju roligt också. Det är dock ibland ett motsägelsernas land. Bästa sättet att beskriva Filippinerna på är genom att berätta om mina iakttagelser.

Pickadoller. ALLA har verkligen vapen. Alla fall om man är polis, militär, säkerhetsvakt på bank, hotell, bageri, supermarket eller varuhus. I början tyckte jag det var lite läskigt. Även om Filippinerna är ett fattigt land med viss kriminalitet mot turister så känns det som det till viss del är för syns skull. 

Tex. den mycket unga hotell-vakten på vårt hotell som glatt och inlevelsefullt sjöng till en av alla  de kärlekssånger som radion spelade samtidigt som han svängde på rumpan med vapnet på höften. En bild som är lite svår att få ihop. Jag har svårt att tro att han verkligen kommer att dra sitt osäkrade vapen...

Denna bild är från hotellets reception. Receptionisten/servitören/researrangören hade lite tid över och passade på att göra rent sitt vapen...

Människorna och love songs.... I början tyckte jag att människorna var ganska burdusa. Men nu tycker jag nog snarare att de är ganska direkta, ofta med intentionen att hjälpa till. även om de inte har något emot att tjäna en extra hacka på det om det går. Överallt spelas kärleksballader, gärna covers gjorda av entusiastiska filippinare som sjunger hellre än bra. Det är även vanligt förekommande att barpersonal och hotellpersonal sjunger med och de är föga generade över att gästerna hör.

Otroligt nyfikna är ett sätt att beskriva Filippinare. De ställer ofta ganska personliga frågor även på ett ganska tidigt stadie i bekantskapen. Jag och en kille som heter Adam och 2 andra kilar var ju ute och åkte moppe igår. Eftersom jag åkte som en snigel över terrängen så hamnade jag och Adam långt efter de andra två. När vi kom tillbaka så frågade Jic, som vi hyrde mopparna av, om vi var på date! Adam skruvade lite besvärat på sig och sa nej. Efter det konstaterandet riktade han snabbt uppmärksamheten mot mig och sa: Sofia, you very sexy on bike!!! Lite oväntat kanske....

Försäljare...  Ok, kanske inte helt oväntat att det finns en massa gatuförsäljare där det finns turister. men dessa är ändå värda att nämna. De säljer det mesta som de tror går att sälja: nötter, frukt, tidningar, tabletter/medecin m.m.  En annan kille jag lärt känna här nere har blivit approachad vid ett antal tillfällen av en och samma kille. Han har ett ganska intressant utbud - porrtidningar och Viagra...... Intressant urval av produkter att välja att sälja på gatan.....

Jeepnys 

Ett billigt sätt att ta sig fram i Filippinerna är Jeepnys. Bussar som är byggda på gamla Jeep-skelett, en gammal kvarleva från amerikanernas tid här. De är extremt skruttiga och fylls till bristningsgränsen. Men det kostar bara lite drygt 2 kronor här i Dumaguete. Ofta är man enda icke-Filippinaren på resan vilket leder till en hel del nyfikna blickar från övriga.

Denna åkte vi idag, men vi kom fram säkert alla fall :)

Trafiken har har jag nämnt vid tidigare inlägg, men det säger en del om detta land och säkert Asien. I början känns det som ett fullständigt stinkade, högljutt kaos av bilar, jeepnys men framförallt tricycles som tar sig fram i ett virrvarr. Men efter ett tag börjar man inse att det finns faktiskt ett viss system och en hel del hänsyn i trafiken här som en bilskoletränad svensk först inte riktigt ser. Som gående eller bilist tar man sig ut på gatan eller en korsning när man tycker att man väntat nog. Och detta till synes vansinniga chicken race funkar oftast.

Filippinerna är för mig ett motsägelsernas land. Jag visste inte riktigt vad jag skulle tycka om detta vackra land i början, men jag känner att jag tagit det till mitt hjärta nu. Jag är nyfiken och vill se mer av det. Imorgon åker jag till min sista destination i Filippinerna, Siquijor, i fyra dagar innan det är dags att dra vidare mot Borneo.

//Sofia

Twin Lakes National Park

Efter två dagars dykning kändes det dags för att se något av det andra som den vackra ön Negros har att erbjuda. Så idag åkte jag och mina nyfunna vänner, också ensamresenärer - Adam, Bryan och Oriel iväg till Twin Lakes National Park.

Vi hyrde moppar eller snarare ett mellanting mellan moppe och motorcykel. De är inte så svåra att manövrera alla fall inte på vanliga fungerande vägar. Den filippinska trafiken däremot är ganska intensiv.

Men när man väl kommer in i trafikflytet så inser man att när man kör rakt ut i en korsning så kommer de andra bilarna att stanna. Väntar man på sin tur så får man stå där för evigt..... högerregel finns nog inte här.

Såhär såg vägarna ut under cirka 45 minuters tid!!!!! Oh my god!!

När vi väl kom till själva naturreservatet så var det helt andra typer av vägar. Jag skulle inte ens kalla det för väg, utan mer stora stenbumlingar som formats till en väg. Min körning var rätt skakig, emellanåt fanns dock ok vägar. Men jag kan säga att jag svor ett antal gånger åt dessa vägar. Min snälle medtrafikant Adam var mycket tålmodig och gav lite bra tips på hur jag skulle köra lite bättre. Typ gasa lite mer, mer stabilitet......hahahah.

Glad i båten!

 Väl framme så tog vi oss ner till den första sjön i Twin Lakes-reservatet, väldigt vacker. Därifrån tog vi en "spindel-båt" mot andra sidan sjön. Vi gjorde en kortare trekking för att slutligen ta en fika-paus vid den andra sjön. En banan för mig och en cigg för Adam. Trots strapatserna att ta sig dit så var det värt det. Filippinerna har otroligt vacker natur om än de inte riktigt prioriterar vägarna.

Min snälla resekompis

 På vägen hem åkte vi igenom några byar och alla som stod vid vägkanten vinkade entusiastisk och nyfiket. Jag tror inte det är så mycket turister som tar sig dit på egen hand så vi var nog en ovanlig syn, speciellt jag min min fantastiska körförmåga! Det är roligt att göra sådan grejer som inte så många andra gör och finna sina egna vägar.

Vackra vyer

På Bogarts - ett trevligt hak

Väl tillbaka till Dumaguete och dess galna trafik firade vi med banan-shake på Bogarts bar och Adventure Dive Shop, stället vi hyrde mopparna ifrån och som faktiskt fixade våra dykresor.

//Sofia

Mer underbar dykning

Idag var blev det mer dykning på Apo Island, ett av Filippinernas vackraste dykställen. Vi testade några nya ställen av Apos 12 olika dykställen. Det var lite blåsigt och därav lite höga vågor på havet så vi fickvälja några som låg mer i lä. Vi gjorde tre dyk idag också och de var ännu bättre än igår, antagligen för att jag var lite mer avslappnad och greppat det lite mer.

 

Det finns så oerhört mycket fisk att titta på här av alla naturens färger. Jag önskar verkligen att jag hade en kamera med mig. Jaja, det blir när jag är lite mer avancerad. Och det tänker jag bli. Nästa steg blir att ta "advanced", nästa licensnivå. Då får man dyka lite djupare och även i vrak och grottor. Men jag kommer att skaffa mig lite mer erfarenhet först. Kanske blir det något till dyk här och definitivt i Borneo, Sipadan som ska vara fantastiskt!

Dagens instruktör - Gabriel

Idag hade vi en ny instruktör, Gabriel som faktiskt faktiskt är född och bor på Apo Islands. Vi var indelade i två grupper open water divers, dvs mindre erfarna och advanced, mer erfarna. Med mig hade jag samma koreanska par som igår. I den andra gruppen var det även samma australiensare från igår, Adam, en engelsman och ett ryskt par - en salig blandning av nationaliteter alltså.

Så här ser båten ut som man åker med. Den håller för höga vågor, men det blir lite blött minst sagt

Imorgon blir det ingen dykning. Skönt att ta lite paus, kroppen blir trött om än glad av alla dyk. Så imorgon ska vi åka på tur ut på ön Negros, det blir skoj! Nu ska jag ut och käka med mina dykarkompisar och försöka snappa upp lite bra tips för dykning i Borneo, Sipadan. Jag måste säga som inbiten skärmflygare att dykning är väldigt roligt. I vissa lägen när man flyter känns det som att flyga. Så det är nästan lite roligt som skärmflygning :)

//Sofia

ett litet, litet smakprov på vad jag såg idag

Dykning på Apo Islands

Idag var åkte jag till Apo Islands, en ö som ligger söder om Negros, för att dyka. Jag har funderat på det under resan om jag verkligen ville dyka eller inte. Det är lite dyrt och det var länge sedan jag gjorde det, kommer jag ihåg hur man gör? Men pastor/dyk-killen igår övertygade mig, så idag blev det dykning. Det var kul.....

Jag har ju inte dykt på 8 år och då gjorde jag bara 7 dyk eller något vilket gör mig till en riktig nybörjare. Så jag fick göra en så kallat refreshment dive, för att gå igenom grunderna och fräscha upp mina kunskaper.

Med på turen var ett koreanskt par, en amerikansk kille samt en australiensare. Även den amerikanska killen (som jag inte kommer ihåg namnet på och efter en dag på en båt tillsammans känns det lit sent att fråga) fick göra uppfräschningsdyk.

mitt trevliga dyksällskap idag, min instruktör längst bak

Min dykinstruktör Hillary, från Irland, ville att jag skulle göra en "kunskaps-check". Det man får göra då är att öppna masken så man får in vatten och sedan fräsa lite lätt med näsan så man blåser ut vattnet. Sedan får man ta bort regulatorn, som man andas med, på lite olika sätt och andas ut lite försiktigt och sedan sätta tillbaka den i munnen.  Det första är faktiskt det läskigaste även om man kan tro att släppa regulatorn, dvs andningen borde vara det.

en liten glimt av Apo Islands

Första dyket kändes lite skakigt. Jag hade lite problem med att hålla mig kvar på samma nivå och flöt lätt upp mot ytan. Men dyk två så kom jag liksom på hur jag gjorde, kändes hur bra som helst. När jag tog certifikatet för dykning i Byron Bay för en väldans massa år sedan tyckte jag det var kul, men inte superkul. Men idag kändes det helt fantastiskt. Det är en helt annan värld där nere. Jag såg en massa färgglada fiskar, ålar och tre stycken sködpaddor. Korallen här på Apo Islands är också riktigt vacker och välbehållen.

en glad amatördykare inför det tredje dyket

Vi gjorde tre dyk idag och det känns i kroppen, totalt nästan 2 timmar i vattnet. Dels blir kroppen lite uttorkad och känner av tryckskillnaden. Men min kropp är alla fall väldigt lycklig över den fantastiska dykningen. Så imorgon blir det mer dykning på Apo Islands!

//Sofia

Dumaguete, Negros...

Då är man på nytt ställe, ny ö. Negros var en ö som jag inte ens visste att den existerade innan jag åkte. Men jag fick tips om denna av en söt kanadensare och det är väl en bra referens om något! Så nu bor jag på Grande Pensionne mitt inne i Dumaguete, hamnstaden på Negros. Det är faktiskt riktigt bra boende och till bra pris, 100 kr natten!

När man kommer till ett nytt ställe, speciellt en stad så brukar jag använda första dagen till att orientera mig, skaffa karta, strosa runt, samla information. Ofta kan man läsa på innan man kommer till nytt ställe på reseguider och reseforum på nätet i böcker. Men viss info får man bara på plats!

Dagen spenderade jag genom att strosa runt och lära känna staden i cirka 35-gradig värme....puuuh. Jag hamnade på Rizal Boulevard som ska ha en del ställen som fixar olika turer. Man kan ju göra rätt mycket här på Negros, förutom att snorkla och dyka kan man kolla på vattenfall, delfiner, en gammal vulkan m.m. I dykshoppen som jag hamnade hos, jobbade en glad kille som hette Jig. Förutom att han jobbade sex dagar i veckan på dykshoppen och sålde turer så jobbade han som präst, dock på söndagar. Dubbla eller trippla karriärer verkar vara vanligt här :) Jag fick alla fall mycket bra tips och info av honom i en stad där det var lite trixigt att hitta info.

Det ledde alla fall till att jag bokat en dyktur imorgon ut till Apo Islands som ska vara "the dive place" i Filippinerna. Jag har ju inte dykt sen 2003, men jag får göra ett refreshment dive innan för att komma in i det igen. Det ska bli jättespännande om än lite nervöst, det var ett tag sen....


Jag tror inte att det är supermånga turister här. Stora turistställen brukar göra det väldigt enkelt för turister att hitta info och samtidigt blir det ganska dyrt. Detta kan ju tyckas lite bekvämt. Här får man jobba lite på att hitta info, men det är ju lite spännande också. Jag älskar när jag kommer till ett nytt och allt är liksom kaos i början. Men allteftersom jag lär känna stället så har jag liksom "erövrat" det.

Här får man vara försiktig när man köper solkräm, hudkräm. Nästan ALLA har "whitening" vilket tydligen inte bara tillfälligt gör huden vit utan permanent. Ja, skönhetsidealen är ju verkligen olika.....

Jag har börjar greppa den här hysteriska trafiken för övrigt, för det är mycket trafik här, helt oorganiserad. Högerregeln tror jag inte en att någon känner till. När man som gående ska gå över gatan kan göra följande: a) som jag gjorde först - vänta tills en filippinare går och sen gå efter, med filippinaren mellan dig och trafiken b) eller göra som locals, helt enkelt gå ut i gatan när man tycker att man väntat länge nog på sin tur. Otroligt nog stannar bilarna, bilförarna använder även denna teknik. Hysteriskt men det funkar.

Nej, nu är det dags att ta en dusch och sen gå och lägga sig. Dagen börjar tidigt imorgon.


//Sofia

Dags för ny ö.....

Från choclate hills

Nu har jag varit på Panglao (Bohol) cirka en vecka och det känns som om det är dags att dra vidare. Så imorgon åker jag till Negros. Jag inte riktigt bestämt var jag ska bo, men jag tar en första natt i "huvudstaden" Dumaguete och tar det därifrån.

En utvärdering av Filippinerna då så här långt.... Det har varit trevligt här på Panglao, Bohol. Jag tror att det var ett rätt val att åka hit istället för den mer utvecklade party-ön Boracay. Dock är kontrasten mellan Thailand och Filippinerna är ganska stor. Filippinerna är inte ett lika utvecklat turistland som Thailand, vilket har både sina för- och nackdelar. Första intrycket av filippinarna var att de var ganska bryska och pushiga att vilja sälja till varje pris, turister ses lite som plånböcker.

Det är beväpnade vakter och poliser överallt, vilket för mig ger en lite konstig känsla. Man vet aldrig om det är en riktig polis eller om det enbart är någon som köpt uniformen, vilket tydligen händer. Här på ön verkar de multi-taska ganska rejält. Idag såg jag en polisklädd kille hjälpa till i lokala fiskerestaurangen och lägga upp på serveringsfat..... hihihi. Fat här på ön är tydligen alla släkt med alla, så man hjälper väl till :) Ibland är serveringspersonalen direkt nonchalanta och ibland supercharmiga. De är ganska utåtriktade här, just nu sitter jag i "hotell-baren" där internet funkar och lyssnar på personalens "spontansång" till de frekvent spelade kärlekssångerna.....hihihi.... underhållande!

Åker man utanför turistställen så får man se det mer äkta Filippinerna, som den familj som hjälpte oss att fixa moppen häromdagen, de var otroligt rara och hela familjen engagerade sig! Eller de söta små och entusiastiska lady-boysen vi träffade.

Naturen här är otroligt vacker tycker jag. Förutom det turkosa vattnet och vita stränderna så är grönskan på ön en fröjd för ögonen. Choclate Hills på Bohol som vi såg igår var bland det vackraste jag sett.

Summasummarum så har jag lite blandade intryck av Filippinerna. Men jag är lite fascinerad och nyfiken på att upptäcka mer av detta land med en kultur som är blandad av Filippinos samt amerikanska och spanska influenser. Jag ser framemot Negros imorgon.. Om någon har några bra tips så tas det tacksamt emot :)

//Sofia

Apor, chokladkullar och galen trafik

Idag var vi på tur igen på ön Bohol, jag och tre andra glada svenskar. Dvs den stora ö som Panglao, ön som jag bor på, ligger granne med. Bohol är faktiskt en ganska stor ö som bjuder på många aktiviteter och ställen att åka och titta på.

Idag kollade vi på apor och tittade på de berömda Choclate hills. Aporna, Tapiers som jag sett en gång tidigare, fanns på ett ställe invid en flod mitt på ön.

Aporna är ungefär 1 decimeter höga och otroligt söta! Normalt sett får man inte ta på dem, för då bits de. Men just denna apa var tam och så man fick hålla i den. Man fick ömhetskänslor. Kanske inte helt politiskt korrekt att åka och kolla på tama apor, men dessa var faktiskt inte fångenskap.

Sedan åkte vi till Choclate hills som var själva syftet med resan. Choclate Hills är en fantastisk naturformation som skapades för länge sedan. Ingen vet till 100% men teorin är att detta är koraller som låg under vatten. När vattnet sjönk blev dessa kullar med grönska i ett vackert landskap. Lokalbefolkningen har en annan teori om detta som är av det mer vidskepliga slaget.

Underskönt

En liten anekdot.....Hur kör man bil i Filippinerna? Gärna så fort som möjligt, även om vägarna är fulla med gropar. Köra om är bra, ofta och mycket. Bäst är att köra om vid möte, ett chickenrace alla filippinare vill vinna, marginaler är larvigt! Tutan är frekvent använd, när man kör om, när man kör förbi, när man kör chickenrace. Kort och gott , väldigt spännande!