Klättring i Sadernes i detta vackra Katalonien

Idag åkte vi norrut i undersköna Katalonien för att klättra. Delar av Katalonien med dess vackra  men karga landskap och pampiga hus ser ut om det är taget direkt ur en film.

Idag åkte vi till Sadernes, ett klätterställe med otaliga klätterväggar att välja mellan, som ligger cirka en timme från L'estartit. Vi började med en vägg som var svårighetsgrad 6 a eller b, dvs ganska utmanande för mig!

Jag är alltid lite skakig första väggen, men jag efter att ha fallit av några gånger (vilket i klättring är att lära sig i, men skärmflygning ett totalt "no-no") så bestämde jag med för att ta mig upp igen. Denna gång fixade jag det, kanske inte med den elegans som Pedro tar sig uppför väggen, men det funkar alla fall :).

När jag hade fått klättra mig trött på för mig utmanande väggar så (vilket var fyra väggar...... vilka karl-alfred armar jag har nu....) så var det min kompis Pedro tur. Han testade på en 7b = väldigt svårt och väggar lutar utåt, vilket gör att det kräver förutom god teknik även en massa styrka.

Pedro liksom dansar uppför väggarna, vertikal salsa liksom. En annan kämpar mer på och låter som man har djup andnöd eller ska föda barn.....hahahha. Efter att ha testat väggen en gång så tog han sig upp. Till min tillfredställelse men lite ansträngning ;)

Mycket nöjd efter dagen och med värkande muskler och lite skärsår - låter mer dramatiskt än det är - så åkte vi tillbaka till L'Estartit. Kvällen spenderades på stans nya och enda dyk-shop! Den ska öppna imorgon och vi hjälpte till att sätta alla grejer på plats, lite kul!

/Sofia

Mer klättring i L'estartit

L'Estartit bjöd på ytterligare en solig och ganska varm försommardag. Att det sedan kommit rapporter från Sverige att det kommit snöflingor och att det nu är cirka 4 grader gör det ännu mer trevligt att vara här!

Kvällen som var solig och fin ägnade vi åt klättring! Vi åkte till samma ställe och klättrade men prövade lite nya väggar. Den första väggen var utmanande, men kul men fullt "görbar". Jag kände mig nästan lite mallig och gav min själv så uppmuntrande komplimanger. Är man ensam svensk så kan prata lite för sig själv ;)

Vi hade lite sällskap några andra glada klättrare vi turades om att säkra varandra medan min kompis var den som fick leda och sätta upp repen. Någon dag ska jag väl lära mig detta också......

Andra väggen var initialt mycket lättare än den första väggen. Eller så hade jag blivit övermodig...... Halva vägen upp så stötte jag på lite problem. Det krävdes lite teknik för att traversera över väggen. Efter att ha fallit av typ 3 gånger så förstod jag hur jag skulle göra. men då var jag ganska trött i armar och ben.

Jag är ganska glad att dessa glada och stojiga inte förstod min svordomar.... Jag klarade inte hela väggen, men jag stolt över att ha fixat alla fall 85% av den. Nästa gång så tar jag den!

/Sofia

Klättring i L'Estartit!

 

Igår åkte vi och klättrade på ett av de närliggande bergen i L'estartit! Vägen upp är en slingrig och brant väg där låga växlar gäller för att ta sig upp med bilen. 

Det ligger många fina hus där och när man ser utsikten förstår man varför, den är sagolik! Man ser hela (ja nästan alla fall) Costa Brava-kusten!

Vi åkte inte upp bara för att klättra utan även för att nyttja det vackra kvälls-ljuset. De har nämligen en foto-tävling här i L'estartit där motivet måste vara bergen, Les Illes (de vackra öarna precis framför L'estartit-stranden) och vattnet!

Vi fick gå ett litet tag för att ta oss till en bra vägg, en som funkade för mig som är lite mer roukie och där toppen fortfarande belystes av den varma kvällssolen!

min klättarskor..... dessvärre lite små...

Eftersom vi vill ta foton uppe på toppen av berget så fick min kompis Pedro som är en erfaren klättrare klättra först samt leda. Sedan stannade han på toppen för att säkra mig uppifrån. Lite nervkittlande var det att ta de första stegen......

Jag vet ju att jag är väl säkrad av Pedro och att jag kan klättra samt att OM jag faller så händer inte så mycket eftersom jag är säkrad i repen. Men ändå blir jag alltid lite skakig och nervös första väggen som jag gör om jag inte klättrat på ett tag.

Men skam den som ger sig - rädsla och alldeles för små klätterskor till trots! Efter lite stånkande och tycker jag själv alla fall, lite teknik, så kom jag upp alla fall! Det är alltid en sådan seger att komma upp till toppen av en klättervägg! Utmaning, hårt arbete och sedan belöning :) Utsikten däruppe var verkligen något att se! Både den mot havet (se nedan) och den på andra sidan berget (se ovan).

Som skärmflygare i hjärtat kunde jag inte låta bli att fundera på om det gick att flyga från berget vi klättrade på. Nedan för berget fanns alla fall fina ytor att landa på. Många fåglar såg jag alla fall som låg och hangade där....mmmmm. Men efter att ha sett sig om upp på toppen så inser jag att det inte fanns något ställe att starta på, så tyvärr för flygning får jag åka lite längre!

Vi passade på att ta några miljoner bilder uppe på toppen för att åtminstone få en eller ett par bilder som man kan skicka in till tävlingen. Men jag tror att det blir en tur till för att riktigt få till en schysst bild!

Vi hann bara klättra en vägg innan solen gick, men det var riktigt kul och adrealinstinnt (för min del alla fall.....hahahaha).

/Sofia

Ny resa - ny klädsel på bloggen!

Om cirka 6 dagar beger jag och Hulken (min underbara gröna bil) ner mot Europa. Denna resa är lite annorlunda än resan till Asien. Berg kommer att bli huvudtemat denna gång. Jag kommer att skärmflyga, klättra och vandra och alla dessa sporter har ju utgångspunkt från berg.

Det är något magiskt med berg. När man står på toppen eller högt uppe på ett berg och har utsikt över dalar och fria vidder så får åtminstone jag en lyckokänsla i hela kroppen! För mig är det en frihetskänsla att vara på en hög punkt och se så långt ögat når.  Det får det att pirra i magen på mig. Det är väl kanske därför jag älskar dessa sporter. 

Så med nytt tema, ny resa blir det så klart en upp-piffning av min bloggs utseende, denna gång i blå färgskalor och nya bilder - hoppas ni gillar den!

Min tanke är att berätta lite om skärmflygning, klättring, vandring och dykning, hur man kan utöva sporterna på respektive ställe, "bra att ha-info" men såklart även generell reseinformation om ställe jag åker till. Första stället blir L'Estartit 12 mil norr om Barcelona, Spanien. Om ni har några önskemål om vad ni vill att jag ska skriva om tar jag gärna emot input.

/Sofia

Ny resa - roadtrip med Hulken!

Som jag nämnt innan på bloggen så kommer jag inte vara hemma så länge. Redan 27 april kommer jag ta min kära bil, Hulken, och bege mig ner mot Europa (som sa förr i världen – typ åttiotalet). Jag kommer att åka ner till Spanien och Frankrike och göra det som jag tycker är allra roligast: skärmflyga, klättra och förhoppningsvis dyka lite!

Två saker som jag verkligen har saknat under min resa i Asien (förutom min rara familj) är skärmflygning och min bil eller snarare möjligheten att kunna ta sig vart man vill när man vill. 

Så nu har jag och Hulken (mina fina gröna SEAT Ibiza) - se bilden, återtagit vår intensiva relation och oj vad jag har kört bil! Jag har även varit och hämtat min skärm och ska ”pimpa” upp den inför vårflygsäsongen.

Min plan är att bila ner genom Europa och åka till Spanien som första stopp. Jag har en kompis som bor norr om Barcelona och ska hälsa på där ett tag. På Costa Brava-kusten kan man dyka och det finns även klätterställen relativt nära. 

Närmaste flygstället är Áger, det ska jag kolla upp lite närmare (http://www.alioth.cat/quisom.html). Denna länk är dock på spanska men jag har ju läst spanska för typ hundra år sedan. Min tanke är att plocka fram min spanskakunskaper som sannolikt ligger längst bak i hjärnan och öva upp spanskan både inför resan och medan jag är där! Ett flygställe i Spanien jag absolut vill åka till är Piedrahita, vilket många skärmflygare säger är ett riktigt toppen flygställe. http://www.flypiedrahita.com/

Bild från underbara Chamonix från 2010 - dit åker jag till i slutet av juni!

Också Chamonix - mitt favoritflygställe

 Under dagen har jag betat av min ”Att göra lista” i en rasande fart; kolla rese och -bilförsäkring, köpt Europakarta, plockat fram mina gamla spanska och franskaböcker. Hur lång denna resa blir vet jag faktiskt inte ännu, men jag tror ett par månader alla fall. Dock är ju Europa väldigt mycket dyrare än Asien så nu gäller det att hålla i pengarna och om det behövs tar jag något jobb längs vägen.

Under veckan kommer jag att ”klä om bloggen” – ny resa, nytt tema och utseende på bloggen!

/Sofia

Klätterbilder - Ton Sai....

Då är man faktiskt tillbaka på Koh Lanta igen, efter en och halv månad sedan jag var här sist! Det var inte egentligen planerat, men eftersom jag lite spontant bestämde mig för att följa med en kompis och klättra på Ton Sai, Thailand så var jag ju i närheten. 

Här kommer jag att möta upp min kompis Jenny från Stockholm om ett par timmar. Sitter just nu i Saladan hamn och väntar henne och hennes kompis. Så när man kan kommit tillbaka till civilisationen och WIFI igen så tänkte jag passa på att lägga ut lite bilder från Ton Sai och klättringen. Vi var klättrade båda på väggar på Ton Sai och Railey Beach.

Klättring är nääääääästan lika roligt som flygning och kanske roligare än dykning :). Dessutom är det mycket tillgängligare. Jag hade även en utmärkt lärare i min kompis som har klättrat i 20 år. Så jag tycker att jag har förbättrat min teknik och dessutom fått lite mer muskler.....

En liten parentes, sådana här små raringar (se kattungen ovan) finns det lite överallt på Ton Sai beach. De är såååååååå söta! För en som fullkomligt älskar katter så är ju det helt underbart. De verkar vara väl omhändertagna också.

Ovan bild visar vyn från östra sidan av Railey beach. De stora klippformationer som syns i bakgrunden finns lite överallt och ger verkligen ett dramatisk intryck, oerhört vackert!

När man klättrat lite längre än jag så kan man ju ge sig på dessa formationer! Det kräver förutom bra teknik en hel del armstyrka och "jävlar anamma". Graderna på de väggar jag ger mig på är 5 - max 6a.  De på ovan bilden kanske skulle vara en 7-8:a......

Självklart måste man ju hylla de lokala gudarna på beachen och på Railey verkar de ju vörda, ja vad ska man säga...... det manliga?

På ovan står jag med utkik mot Ton Sai Beach efter att ha gått igenom en grotta från Railey beach. Min kompis sa när vi hade kommit en bit på väg in i den mörka grottan "I think this is the way"....... Kändes lagom betryggande, men vi kom ju fram alla fall. Från denna avsats firade vi ner oss i rep cirka 15 meter ner till ett nytt ställe att klättra på. Lite pirrigt minst sagt, gör man fel har man ju bara sig själv att skylla...

Ovan, min kompis Pedro som klättrar, på en något högre nivå än jag. Det är kul att se duktiga klättare, de liksom dansar upp för väggen. Jag flåsar, svär och låter som jag har allmänna förlossningsbesvär när jag tar mig upp för en väg som är lite "utmanande". Det roliga med klättring är dock att för varje steg man kommer upp så är det en seger, en seger över väggen och en seger över sig själv.

Pedro och Feran - del av den "spanska delegationen" på Ton Sai!

Jag hade en otroligt kul vecka på Ton Sai, dessutom har jag lärt mig mycket och förbättrat min klättring. Ser framemot nästa vägg som jag tar mig an! Ibland är det kul med slöa semesterdagar, men mestadels är det kul att göra något vara aktiv och hitta nya utmaningar!

På Koh Lanta tänkte jag dock börja med en slapp dag, kanske en massage - min kropp värker lite av all klättring. Men sedan blir det nog lite dykning :)

//Sofia