Höstens sista flyg randonné?

Idag styrde vi kosan mot Thones, en liten stad nära Talloires, fast på andra sidan bergen. Där mötte vi upp med lite andra glada flygentusiaster för att göra en vandring uppför berget med våra skärmsäckar för att sedan flyga ner.

Denna gång var det på andra sidan av Thones-dalen. Från toppen av berget, vi hade som mål starta ut från ser man ner på Glière. Glières är en historisk plats. Det var på denna otillgängliga plats som den franska motståndsrörelsens verkade ifrån under 2:a världskriget och och dessvärre också blev förintande.

Necropol de Résistance - fältet bredvid minnesplatsen och begravningsplatsen för motståndsrörelsen, var passande markabert nog vår landningsplats.

Denna vandring tog nästan två timmar, puh jobbigt. För idag var jag inte i form och svettades nog bort 3 kg svett..... 

Den medhavda matsäcken som vi åt uppe på toppen var super! Och vilken fantastisk utsikt det var det. Från ena sidan såg vi Mont Blanc......

...... Och från andra sidan Glières. Ganska  häftigt att vara på en sådan historisk plats när man har läst lite om det innan. Jag flög omkring en halvtimme, det lite hösttermik att hålla sig upp på, vilken lyx va?

Är man i Thones måste man självklart avsluta en sportig dag med VÅFFLOR!! Precis lika gott som det låter. Jag och Erik (en svensk kompis här nere) delade på en våffla med nutella, chantilly-grädde och banan...... gött som bara den!

Eftersom jag är född nyfiken var jag även tvungen att kolla hur man tillverkar dessa underverk. Bra slut på en superfin (fortfarande) höstdag!

/Sofia

Via Ferrata - Clusaz

Idag gjorde vi en Via Ferrata I Clusaz (ca 35 min från Talloires) av lättare slaget!

Tidigare har vi gjort en i Thones som är fysiskt riktigt krävande. Men denna var nog den med vackraste utsikten, det räcker bra ibland :) Se bilder nedan :)

Förändras man när man flyttar till ett annat land?

Ja, det är en intressant fråga. Man blir faktiskt löjligt nationalistisk. När jag hör midsommar-musik eller äter svensk mat från IKEA så blir jag nästan alldeles tårögd. Över saker och traditioner som jag kanske inte alls reflekterar över hemma i Sverige. Eller hemma - vart det nu är :)

Nu har jag bott i Frankrike i nästan 6 månader och faktiskt, med undantag för några veckors resor, varit ifrån Sverige under större delen av 2011. Och jag förändrats något?

Förutom det uppenbara att jag dragit ner på takten som liksom kommer per automatik när man inte tillhört den hårt arbetande massan, så slog det mig en annan sak idag. I Sverige, speciellt Stockholm, så planerar man sitt sociala liv i detalj i flera veckor framöver. Det gjorde jag nog också en del i Stockholm om än det faktiskt gjorde mig stressad.

I det livsnjutande Frankrike så är man lite mer spontan och kan bjuda in till fin middag bara några timmar innan. Kanske har det också något att göra med att alla anpassar sig till vädret här. Inför helgen, är INGET planerat, för att kunna profitera av det vackra vädret och ut och sporta i bergen om prognoserna håller. 

Men till saken. Jag mailade till en kompis att jag kommer hem till Svedela den 25 november. Snabbt fick jag tillbaka ett svar om jag var tillgänglig den 6 eller 8 december. Idag är det 17 november!! Jag blev alldeles perplex, jag har faktiskt inte ens en kalender numera. Självklart ser jag jättemycket framemot att träffa min kompis. Men jag slogs av skillnaderna mellan det planerande Stockholm och avslappande Frankrike. Och, ja..... jag har nog förändrats lite :)

/Sofia

Biljett köpt hem till Svedala!

Då var biljett beställd hem till Svedala! 25 november åker vi och jag är hemma ända till 9 december. Vi fick tag i ganska billiga biljetter med Easyjet!

Det sammanfaller såklart med försäljning av min lägenhet och överlämning av denna den 8 december. 

Så förutom att visa den franska delegation hur underbart Stockholm är (trots att det är november), att rensa ur lägenhet, magasinera möbler, städa ur lägenhet samt fundera på vad mer att plocka med till Frankrike igen...... puuuhhhh, mycket organisera

Men jag är också glad för att träffa familjen och mina rara vänner :) Jag längtar efter er!!!

kram Sofia

Jobbansökningar i La France!

Ja, nu börjar ju detta året av frihet och ledighet att leda mot sitt slut. Dags att klippa sig, sträcka på ryggen samt skriva ett piffig CV samt Lettre de motivation (personligt brev) och börja söka jobb här :) 

Förra veckan var jag ju på lite jobb intervjuer där rekryterarna kontaktat mig, men men "två hönor gör ingen stuvning" alltså måste man ju söka fler jobb!

Så nu sitter jag alltså och letar annonser på lagom ansträngande jobb (som är min nya filosofi) och håller på att formulera en lagom äppelkäck ansökan! Jag har bollat lite idéer med min svenska kompis Sofia här nere och hennes trevliga franska pojkvän. Lite tröskel är det allt att börja söka jobb. När man är i ett nytt land börjar man ju liksom om från början, man kan inte marknaden, anställningsavtal, språk och kontaktnätet är ringa. Men målet är att skicka iväg 4 stycken ansökningar på måndag samt att jobba på mitt kontaktnät. Som en extra humörhöjare lyssnar jag på: "I'm Sexy and I know it"

Se nedan lite bra länkar för jobb i La France:

http://www.pole-emploi.fr/accueil/

http://www.manpower.fr

http://www.Adecco.fr

http://www.annecy.enligne-fr.com/annonces_oe.php?lang=en

http://www.jobijoba.com/fr/

http://www.jobsafari.fr/

http://www.jobsinparis.fr/

http://www.optioncarriere.com/

http://www.employmentagencies.org/

http://www.expat-job.com/

Tillbaka till "Brottsplatsen"

Idag tog jag och Maud min "gamla" arbetskompis från Passagers du vent i somras en promenad i det soliga höstvädret. Vi passade på att gå förbi vår gamla arbetsplats och hälsa på vår kompis Sophie!!

Är man  inne i en skärmflygbutik man ju även prova lite grejer, så vi provade en lättviktssele som var, man ska använda när man flyger Vol randonné, som jag gjorde igår. Men det är lite dyrt, det får vänta ett tag.

/Sofia

Vol Randonné från 2000m!!

Ja, fransmännen är sannerligen sportiga och jag som "ny i landet" försöker ju att anpassa mig till kulturen, och med glädje faktiskt :)

Idag var målet att gå upp för berget för att nå "La Tournette", ca 1000 höjdmeter. Det är en sträcka som kan vara utmanade nog genom att "bara" vandra uppför berget.

Men vi hade ju såklart skärmsäckarna på ryggen, ca 5 - 10 kg var, för att kunna flyga ner......puuuhhhh. Vad gör man inte för denna sport?

Jag och en av mina flygkompisar med Mont Bland i bakgrunden- cool

Tur att vi hade ätit en rejäl frukost, vilket ju för mig i och för sig bara är normalt, för vissa partiers lutade det rejält uppför och musklerna man har under allt "mjukt" fick man verkligen använda idag samt sin uthållighet!

cool bild vad??

Jag försökte tänka på vad en klok bergsguide sa till mig en gång, "gå sakta, tänk på att spara energi för att hålla hela vägen". Så jag gick i ett lagom och jämt tempo. Lite trött är man efter fredagens Vol randonne (vandra och flyg) samt cykelturen runt skön igår på 42 km. Min kropp är redan i chocktillstånd.

 

Efter cirka 2 timmars vandring uppför berget, med både intressant konversation med sina medvandrare (fransmän, svenska - moi, schweizare, japan) samt lite skön tystnad så var vi uppe på 2000 m. Åååååh vilken fantastisk utsikt!

Lite fikapaus samt konfererande om vilken sida vi skulle starta på

Det är helt fantastiskt att kunna vara utomhus i november i t-shirt och inte frysa (visserligen för att man är supersvettig men ändå) samt kunna njuta av strålande sol samt utsikten över alpernas bergkedjor samt Mont Blanc! Det är dagar som dessa man måste nypa sig för att förstå hur lycklig man är som bor här :)

Efter cirka 20 minuters flygning, i en luft som november till trots bjöd på termik, var det dags att landa. Man jag kan säga att jag är sååååå trött i kroppen efter denna helg, men liksom skön trött. Mitt varma bad och sedan den "Cougar town" dubbat till franska var precis vad man behövde för att återhämta sig!

Bonne Nuit!

Sofia

21 grader i början av november?

Min blogg har inte varit så frekvent uppdaterad men det beror på att min dator (en MAC???????) helt enkelt slutar att fungera ibland. När jag skaffat mig ett jobb, blir det en ny dator :)

Men vart åker man i okt/november för att hitta 21-gradig värme???? Är man i Frankrike kan man faktiskt stanna inom landet och röra sig söderut mot Côte D'âzur. Vi åkte ner mot Heyres, Giens - vilket är en halvö som ligge nästan allra längst söderut i Frankrike, mellan Nice och Marseille. Lite bilder från långhelgen därnere:

Lite Kite surfing för Bertrand

 

 

posy, posy i Le Lavandou

Schyssta båtar, eftersom det sällan blir is här om äns någonsin, så ligger båtana i vatten hela året.....

21 grader, barfota och det fanns en massa folk på stranden som solade och badade!!

Bästa bilden blir ju när man tar den själv och har ett sådant där ansträngt "är jag i bild nu"-leende....

En lite visit till Saint Tropez hanns också med. Här såg vi exklusiva butiker, turister och båtar i massor

En vandring runt del av halvön - ååååh vad vackert det var!!

som sagt viktigt att kunna posera OAVSETT var man gör och är!!

Den här fina fågel kom och gjorde oss sällskap när vi käka lunch och njöt av den fantastiska utsikten

/Sofia

Söderut - Cote D azur!

På tisdag är det helgdag i La France så jag tar hel svensk "klämdag" på måndag så jag får en riktigt långhelg! Så idag åker vi söderut med bilen, mot Cote D'azur.

Här i Annecy är det höstigt, grått och lite kyligt just nu till skillnad från den fantastiska soliga och färgglada höst som hittills bjudit på. Därför ska det blir skoj med lite varmare klimat, 20 grader och sol enligt prognoserna.....mmmmm.

Jag myser. Det tar en 5-6 timmar att åka ner så vi åker redan ikväll. Boendet kommer dock bli lite annat än jag är van vid - tält och sova i bilen. Men det passar min plånbok alldeles utmärkt just nu. Hoppas bara det finns någonstans att duscha........ :)

Muntlig presentation på franska!!!

Skolan där jag läser min franska-kurs heter IFALPES och delar lokaler med en fransk högskola som heter IPAC, där det går relativt unga fransmän som vill lära sig "internationell business". Dessa (60 ungdomar) skulle vi idag göra en presentation för i ämnet: "franska stereotyper". Lite nervöst var det faktiskt! Jag menar en sak är att snacka på svenska eller engelska, men sitt tredje språk - oh la la.....

Herregud tänker ni, hur framför man detta till fransmän utan att förolämpa dem? Jo, man väljer de positiva sakerna :)Jag valde att prata om den franska livsglädjen.

 Dvs där svenskar väjer att jobba, jobba, äta snabbmat, "spara semester" m.m. så jobbar fransmännen minimalt, maxar sin lediga tid som man fyller med sport aktiviteter, matlagning som får ta timmar, långa filosofiska diskussioner.

Man njuter och profiterar av livet helt enkelt. Min slutknorr var: "kanske har de "icke så arbets-intresserade" fransmännen löst hemligheten till ett lyckligt liv?". Ett annat ämne som tog upp lite oväntat av en japansk herre i min klass, var "hundbajs på gatorna". Han är pensionär och mycket välutbildad och hans ämnesval kändes helt oväntat om än han var mycket engagerad när han pratade och dessutom till de franska studenternas glädje sjöng en liten sång japanska. Kul när folk överaskar en :)


/Sofia

Flyga som en.......... sten?

Som utlovat igår så kommer här berättelsen om min mycket pinsamma stund i söndags...... Efter en fantastisk morgon och förmiddag då jag och min kompis hade trekkat uppför en av Annecy-topparna så var det dags för att flyga lite. 

Ja, så har fint startade jag inte denna dagen..... dessvärre ;)

Jag som haft feber hela helgen (nej det är INTE efterkonstruktion) tänkte att: "jag har egentligen inte lust, men hur många fina dagar kommer det i oktober?". Klockan 15.00 var jag uppe vid Plan Fait - starten med mina kompisar och alla "locals" som jag känner. Just nu är det relativt turist-fritt här och nästan bara bekanta uppe på starten. 

Ja, så var det då min tur...... Jag fick gå före en kille som var snäll nog att lämna plats. När man ska starta skärmflyg från ett berg måste man ha "vind i skärmen" vilket man får genom att man har vinden i ansiktet och man själv hjälper till lite grand. Starten på Plan Fait, är fantastisk - stor och fin, möjligtvis lite termisk ibland, men denna dag inget problem!

Jepp, skärmen kom upp, kanske dock inte så mycket som jag önskat mig. Jag körde dock på, med tanken att "om jag avbryter starten" måste jag samla ihop skärmen igen och gå upp och starta om, jobbigt! Sen stängde nog min hjärna av för jag sprang på med en skärm som inte ville flyga. Precis nedanför starten finns ett stort buskage = en jäkla massa träd. Där landade jag....... Idiot......

Oh my good, vad pinsamt!!! Jag som har flugit i 5-6 år! En tanek jag hade var: "Det här händer inte, jag drömmer jag vaknar snart". Det gjorde jag inte.... Här visade sig dock fransmännen från sin bästa sida. 4 rara killar kom springandes genom buskarna, och ja det var väldigt snårigt, för att hjälpa till. Snabbt konstaterade de att jag inte var skadad. Däremot började jag som en lite flicka gråta där jag stod i buskarna, alldeles insnord av skärm, buskar-helveten och skam!!! Såhär i efterhand kan jag ju tycka att det inte var så farligt. Som de andra piloterna sa: "Det har ju hänt alla", det tröstade inte just då utan jag tyckte väldigt synd om mig själv.....hahahaha.

Såhär fin är starten på Plan Fait - så det finns ingen anledning att strassla in sig i buskar :)

Jag kan ju lätt konstatera vad jag gjorde för fel med min "flyga bland buskar"-start och inse att det faktiskt är ganska komiskt, en bra lektion i ödmjukhet om inte annat. Samt ett plus till alla snälla franska piloter som hjälpte mig med skärmen. Ett speciellt plus till piloten som avstod från sitt eget flyg för att köra ner lilla gråtmilda Suedoise till starten. J'aime la France!!

/Sofia
(med en gnutta humor och självdistans......)

Vandring upp till Lanfonnet, varifrån man ser Mont Blanc

Igår gjorde vi en 1,5 (eller 3h timmar tur och retur) lång vandring upp Lanfonnet, en av de högsta topparna på bergen kring Annecy-sjön.

Även denna dag låg molnen över Annecy-sjön, men tar mig sig en vandring uppför bergen så hittar man faktiskt solen!

 Jag har aldrig varit här i Annecy under hösten, som för övrigt är min favorit-årstid. Men det är om möjligt ännu vackrare här på hösten med alla guldiga, röda färger!

 

 Kommer man bara upp på lite höjd så ser man hur långt som helest. Denna dag såg vi ända bort till Chamonix och Mon Blanc......

 

Livstilen här i Alperna är verkligen suverän. När man umgås med komisar hemma i Stockholm, ta man ju oftast en fika eller ett glas vin. Här gör man en 3-timmar "randonné" och fikar uppe på bergstoppen! 

Imorgon ska jag berätta om hur MAN INTE startar när man ska skärmflyga och exakt hur lång tid det tar att frigöra sin skärm från trassliga buskar....... stay tuned.......

/Sofia

Höstflygning i Annecy - när den är som bäst

Här i Frankrike, Annecy så är det populärt att kombinera flygningen med andra sporter. Så idag gjorde vi en vol randonné. Det innebär att går upp i ottan, klockan åtta alla fall, sedan tar man sin skärm, randonnésele, ett lätt hjälm och vandrar uppför berget till en start man inte når med bi.

Fransmän, alla fall i denna region är ju väldigt sportiga, så att kombinera en jobbig fysisk aktivitet med flygning är en självklar grej här nere..... När vi började att gå från Plan Fait, ca 960 m, så var det fortfarande molntäckt på himlen. Men ju högre vi kom desto mer kom solen fram..... underbart!

Mina Randonné-kompisar, Betrand och Bob, ju lite vanare än jag att "promenera" upp för berget, men de var snälla och höll ett snällt tempo...... puuuhh. 

Promenaden tog cirka 1- 1,5 timme. Inte illa att ha hunnit motionera lite innan dagens första flyg.Var dock lite trött när vi kom upp......

Uppe på "La Frette", startplatsen precis bredvid de berömda "Tänderna" vid Annecy-sjön, så strålade solen och vi pustade ut ett tag. Hela dalen var även täckt med moln, det såg ut som ett enda molnhav - otroligt vackert!

Några vana lokala piloter  startade ut molnhav till trots. Men det försvann snabb och både nedre starten, Plan Fait och landning blev synliga.

Som skärmflygare vill och får man inte i moln av den självklara anledningen - man ser ingenting och det gör ont att flyga in i berg. Men killarna och tjejerna här nere - kan verkligen flyga :)

Det är lite speciellt att flyga i en randonné-selé. Den är som en något större klätterselé och också utan nödskärm, vilket gör att jag alla fall nöjer mig med ett längre nerflyg. Men för de som ville fanns det lite begynnande termik för det som vill hålla sig kvar i luften lite längre.

Min lånade sele hade även fina grälla nittio-talsfärger - woho. Efter att ha landat på Perroix, käkade vi lunch i den varma lunchsolen på Cafét som ligger vi landningen. Det var fullt med folk där, då många hade tagit sig ett mysigt morgon-flyg. Så för min del blev det mycket kindpussande och glada återseenden! Vi tog även ett till flyg på eftermiddagen. Men efter en timmes svävande i luften kände jag mig klar och ska nu ta mig ett bad och kanske en sen siesta :)

à demain!

Sofia