Flyga med franska militären ;)

När man flyger solo som jag gör just nu på ett ställe så får man vara lite extra social och bekanta sig med folk. Dels för att få lite bra information om väder och vind men även för att kunna ta sig upp till starten, varifrån man flyger. 

Så idag var jag ganska tidigt på plats på Perroix-landningen. Dels för att att kolla in lite begagnade skärmar men även för att prognosen sa "överutvecklat senare på eftermiddagen". Detta betyder "gå ner och landa". 

Efter lite funderande gav jag mig av till andra landningen, Doussard, där brukar det vara lite lättare att få åka med någon! Men när himlen ser ut som på bilden ovan är det färre folk som flyger. Men till slut fick jag dock napp av ett gäng franska militärer!

Les pudding francais?

Ja, det är sant. Franska militärer som för övrigt är yrkesmilitärer och inte värnpliktiga får ibland lära sig att flyga skärm "i tjänsten". Så jag fick lift upp med en militärlastbil och ett gäng glada och unga franska militärer.

lite nöjd med trevligt sällskap ;)

Jag undrar om inte utseende är ett krav för att få ingå i franska militären för vilka puddingar jag fick lift med! Jag pratade entusiastiskt franska med dem hela vägen upp och fortsatte därmed min misshandel av det franska språken, men jag måste säga - jag blir faktiskt bättre! För att lära sig ett språk, måste man ju faktiskt prata och det är jag ju ganska bra på!

ja, jag kände mig väldigt trygg alla fall av dessa franska försvarare

Tyvärr förstod jag aldrig riktigt varför militären lär sig att skärmflyga. Fast finns det fallskärmsjägare inom militären borde man säkert kunna nyttja skärmflygare?

och så den eftertänksamme?

När man åker upp till Forclaz-starten så finns det en grind ca en km nedanför starten, som är låst för alla utom skolorna, så det gäller att få skjuts med rätt folk..... Dessvärre var inte franska militären det, för körde bara upp till grinden. Så då fick man gå......

Dagens shuttlebus

Men det var bara att gilla läget och promenera uppför, ca en km uppför med skärmutrustning som väger cirka 20 kg........ OH MY GOD! Jag kan ju inte skryta med att vara i god kondition just nu, men jag tycker ändå jag har god grundkondition, men detta var joooooooobbigt!

J'aime la France!

Behöver jag säga att jag kom sist? Det är i sådana här lägen man undrar hur långt man är beredd att gå för denna sport. Väldigt lång faktiskt, bokstavligt talat.....hahaha.

Och som svar på frågan igen, när man väl kommer upp i luften är det alltid värt det! Med prognos för överutveckling och lite råd om att ta det försiktigt med flygningen, pga vädret, från lokala piloter så flög jag därefter. Jag känner mig dock väldigt komfortabel med att kunna ta mig upp och hålla mig kvar i luften när det är termiskt! Det som gör att jag landar är att jag är trött, hungrig, fryser och kanske tycker det är lite för termiskt. 

Så efter en dryg timme i luften och lite omskakad av den intensiva termiken idag så åkte jag ner och landade. Jag hade gott om höjd inför landningen och kunde kosta på mig att flyga över den turkosa Annecysjön och titta på de som gjorde SIV-kurs. Det innebär att man tränar på att hantera farliga situationer i luften under ledning av instruktör! Jag såg en kille som hamnade i lite trubbel och fick kasta nödskärm. Intressant tyckte jag och var nöjd att få landa och sedan njuta av lunch och kaffe i solen. Jag tror jag kan vänja mig vid det franska livet ;)

/Sofia